lördag 10 september 2016

Finaste Blåöga - jag saknar dig

Mer än en vecka har gått och orden är svåra att formulera. Känslorna som finns är starka. Tomheten, saknade och oändligt älskad denna unika lilla hund var och fortfarande är.  


Jag har funderat om och hur jag ska skriva det här inlägget. Det är svårt. Så mycket som man vill skriva samtidigt saknas orden. Finaste Blåöga somnade in i fredags. För en vecka sedan. Hjärtat orkade inte längre. Och det gick så fort samtidigt inte.


Nästa månad skulle han fyllt sju år. En unik hund som berörde de människor han träffade. Han hade en förmåga att sätta ett speciellt tassavtryck hos de människor han mötte. Av orden på facebook när jag berättade visar också på hur vissa hundar berör mer än andra. Han tillhörde de som berörde mer.

Blåöga som åtta veckor gammal valp
Blåöga älskade alla och visade aldrig under sina år ilska eller irritation mot människor. Inte ens som valp. När någon kom som han kände gnydde han av glädje. Det fanns en mjukhet och mildhet hos honom som är svår att förklara. Men han berörde. En slags inbyggd klokhet.

Bild lånad från min gamla/andra blogg www.sciencehelena.wordpress.com
Livet startade inte på bästa sätt och den historien stannar oskriven. Men när han kom till mig som åtta veckor gammal valp hade han en tarm som blödde, öroninflammation och luktade riktigt illa. Vår start tillsammans blev veterinärkontakt och en valp som var vettskrämd för ljud. Hos oss fann han oändligt med kärlek och tålamod. 


Snart mådde kroppen bra och ljuden var inte otäcka längre. När han var fem månader dog vår andra hund och en gripande händelse kan du läsa i inlägget Grattis Blåöga. När Blåöga var ett år gammal flyttade Gokillen hem till oss. I inlägget i Lilla hjärtat - i sorg och saknad kan du läsa om Gokillen och Blåöga.

Foto från min gamla blogg 
Blåöga var speciell. Unik med sitt blåa öga som gav honom ett alldeles speciellt uttryck. Vid två års ålder insåg jag att han hade blivit döv. Från början trodde jag att det handlade om unghundsnyck. Att inte vilja lyssna så där som hundar gör i en viss ålder. Men plötsligt av en händelse i skogen så insåg jag att han faktiskt inte hade hört. I den vevan flyttade Mysfarbrorn hem till oss som då var i ett akut behov av ett nytt hem.


När Blåöga var liten hade jag tränat mycket ögonkontakt och när han nu saknade hörseln gick det lätt att på bara några veckor träna om de mest använda ljudkommandon som sitt, ligg, stanna kvar, varsågod och några trick till handkommandon. Blåöga visade genast ett stort intresse när vi åter hittat ett sätt att kommunicera med varandra genom handtecken. 


Det som var svårare var inkallning på långt håll då han hade fokus på något annat. Mysfarbrorn visade sig bli en fin länk mellan oss i början genom att han sprang och puffade till i Blåöga för att han skulle förstå att jag kallade. 

Bild från min gamla blogg. Ett urklipp från tidningen Härlig Hund.
I den vevan såg jag att man kunde skicka in till tidningen Härlig Hund och fråga om träning. Min fråga kom med som nästan två tredjedelar av en sida. Så mycket kredit jag fick och svaret att det jag hade kvar var själva finliret. Så glad jag var. 

Bild från min fotoblogg
Att träna en döv hund finns det väldigt lite skrivet om så där var det mer att tänka att hundar använder själva kroppsspråk och jag studerade mycket hur samspelet mellan mina tre hundar var för att använda mig av det. 


Blåöga fick följa med mig i skogen redan som liten. Han byggde upp och fick en mer muskulös och kraftfull kropp för att vara av rasen. Dessutom en spårnos. Han fick gå en viltspårskurs och visade sig ha bra anlag för att spåra älg. Även vid något tillfälle fick han pröva nosa på björnspillning och visade vara helt orädd för den doften.

Blåöga nosar på björnspillning (foto från min gamla blogg)
Som ung hund sprang han jämnt och när han var tillräckligt gammal fick han börja följa med på cykelturer. Han älskade att få sträcka ut sin kropp. För tre somrar sedan fick han plötsligt jobbigt med andningen vid en cykeltur. 


Han verkade inte orka. Så vi avbröt cykelturen och promenerade i sakta takt hem. Jag skyllde då på att även om det var svalt när vi cyklat hade det varit några varma dagar som nog hade tagit på krafterna.  
Blåöga förra hösten
Det var det första tecknet på den sjukdom han bar på. Så småningom fick jag veta att även hans dövhet berodde på samma sjukdom. En sjukdom som förändrar de inre systemen genom att det bildas förtjockningar. Tack vare en fantastisk veterinär fick han många fina år där han mestadels av tiden mått riktigt bra. Jag känner en stor varm tacksamhet till den veterinären.
Blåöga på som favoritplats
Sista tiden visste vi att vi bara hade Blåöga till låns. Hjärtat hade börjat protestera. Promenaderna blev kortare och han sov mest. Ibland glimtade hans forna energi fram. Dock bara för en stund.

Blåöga på sin favoritplats. Foto från i somras.
Många fina stunder utomhus har jag haft med honom och de andra hundarna. Och nog märktes det också på Mysfarbrorn att han visste att Blåöga var sjuk. Liksom på Diesel som vid ett tillfälle gjorde mig uppmärksam att Blåöga mådde riktigt dåligt. Även om han ibland glimtade till och sprang och lekte med de andra två.


Jag har lärt mig massor av Blåöga. Framför allt konsten att kommunicera med en döv hund. Och glädjen att få möta denna unika fyrbenta vän. Förra måndagen försämrades han tvärt. Hjärtat orkade inte längre.

♥ Kärlek 
Det är efter en vecka fortfarande svårt att prata om honom utan att tårarna kommer. I natt tittade han förbi i en dröm. Lilla fina Blåöga. Nu väntar vi på att han ska komma hem igen. För att få vila på sin favoritplats. 

Älskade Blåöga 

"While there are many different roads that we take in life, it is those that walk beside us that make the journey worthwhile. My loved Blue Eye - althrough your bed is empty, and our long walks are no more, I thank Lord for our journey that keft your paw prints on my heart. Love and miss you my unique blue eyed cavalier."

onsdag 7 september 2016

Ett litet livstecken...

Det har varit tyst här länge. Tack för att små frågor om hur det är med mig och hundarna, rader om att mina inlägg här på bloggen är saknade och om önskan att jag ska starta upp hållbar livsstil igen. Värmer i hjärtat. ♥ En härlig valp full av energi och klipskhet flyttade hem till oss. Namnet Diesel passade mycket bra. Det är en liten... eller snarare en stor kille full av bränsle och energi. Precis så där som jag ville ha det.  Sedan har jag också i sommar fotograferat produktfoton åt ett lokalt företag som producerar ekologiska produkter. Tänker att det ska jag också berätta mer om i ett inlägg.


En stor bidragande orsak till den totala bloggtystnaden är att Blåögas hälsa har vacklat rejält under sommaren. Saker ändras och gör att man behöver tänka tyst. Ta vara på tiden och fokusera på det som är viktigast då man vet att en förändring i livet är på gång. Jag har försökt formulera ett inlägg om det, men det har liksom kommit av sig. Jag har nu ett inlägg om Blåöga som jag börjat med... Och så småningom ska jag också försöka posta det. Tack igen för alla små meddelanden här. De värmer. ♥ 

fredag 29 juli 2016

Juli månad

Det är något speciellt med ljuset i juli månad. Lika magiskt som i slutet av januari. De där pastellfärgerna som målar himlavalvet och sprider skenet av pastell över naturen. Sitter just nu och tittar ut genom det norra köksfönstret. Skogen och himlen som tillsammans skapar en färgprakt som gör att det kliar i fingrarna i önskan att springa ut och fotografera.


Juli månad började kall och blåsig. Molniga dagar. Ändå så vackert ljus. Västerbotten är verkligen vackert på sommaren. 


De där magiska skymningarna när ljuset håller sig kvar i natten och ger känslan av en ljus stillhet. Den där trasiga prästkragen som skimrar mot vattendraget.


Vassen som tittar upp från vattenytan och skapar små vattenringar vid ytan. Plötsligt hörs ett litet plask och längre ut avslöjar vattenringarna var fisken tittade upp.


Och det där med fullmåne när det är ljust ute... Det sägs att det väder som är när fullmånen visar sig i juli, det vädret håller i sig i en månad. Stämmer inte riktigt i år, men nog är den andra delen av juli helt fantastiskt med de varma vindarna. 

söndag 10 juli 2016

Regniga dagar

Det regnar mest hela tiden hos mig. Solen glimtar fram ibland. Återigen efter flera veckors vila har kameran plockats fram. Nu hinner jag ibland ta några foton då valpen sover. Någon slags vardag börjar infinna sig.


Mellan regnskurarna ta vara på tiden och vara ute en stund i trädgården. Njuta av allt det gröna som regnet för med sig. Någonstans finns de en ro med att det regnar också. På något sätt vilar man mer då än när solen skiner. Å andra sidan ger solljuset en slags energiladdning. 

Mysfarbrorn och Diesel

Blåöga mår inte bra. Han har sina pigga stunder då den forna hunden glimtar till. Sedan orkar han inte riktigt. Det regniga vädret är rena drömmen för honom. De är de dagar han orkar busa några minuter. Mysfarbrorn och Diesel är som vanligt. Lugnet och busungen. :-)

Ps. Jag ser att mina inlägg inte längre kommer in i flödet. Blev sedan Blogger gjorde någon förändring.Någon som vet hur man fixar till det? Ds

måndag 20 juni 2016

Lill-Diesel, fullmåne och årets längsta dag

Var tog hon vägen kanske du undrar? Jo, det kan man verkligen fråga sig. Själv funderar jag massor var dagarna runnit iväg. Hinner inte med det jag trodde jag skulle göra nu när jag är hemma. Men det är med valptiden, som småbarnstiden, tiden springer iväg och man vet knappt vad man gjort. Jag glömmer mellan varje valp hur det är. Sömnbristen är total samtidigt som det är så fascinerande och spännande att man vill ta tillvara på varje sekund.

Lill-Diesel 

Som igår kväll. En övertrött valp som inte vill sova. Ungefär som småbarn som är övertrötta. Det är bara att göra samma sak med en valp. Lyfta upp den i famnen, vagga fram och tillbaka och smånynna. Och så ganska snabbt landade den fina lilla varelse i ro och klamrade sig fast länge innan jag kunde lägga ner honom i korgen. Lill-hjärtat! 

Hundkäx i sommarnatten med fullmåne, foto från ifjol.

Idag är det en verkligen speciell dag på året. Det är årets längsta dag, kortaste natt och samtidigt som det är fullmåne. På SMHI's hemsida har de en bra förklaring med bild hur fenomenet uppkommer med jordaxelns lutning. Fotot ovan är taget i fjol, en sommarnatt då det var fullmåne, Det blir något trolskt över dessa nätter. Dimma som sveper över åkrarna, ljudet av korna som råmar och morkullan som flyger förbi. Jag har ofta svårt att sova dessa nätter. Bara för att det är så fantastiskt vackert. Jag vill liksom ta in varenda sekund, vara precis i  den stunden, känna nattluften mot kinden och titta ut över jordbrukslandskapet. Sommarkänsla! Hoppas du har haft riktigt fina dagar och får en fin midsommar till helgen. Stor kram!

söndag 5 juni 2016

Tidig morgon i trädgården

Idag blev jag väckt riktigt tidigt. Gick ut med den lille på gården, men efter någon timme så väcktes jag igen. Halvsex på en söndag och jag förstår att nu är det morgon i vårt hus även om jag var på tjejmiddag igår. De äldre farbröderna tittade på mig och funderade vad som var fel. Efter lite övertalning fick jag dem att stiga upp. ;-)

En trädgårdsrabatt som behöver lite mer växter

Mysfarbrorn

Blåöga

Lille Diesel. Mer bilder på honom finns på instagram.

Det här att faktiskt ta sig ut när morgonen vaknar är magiskt. Solen som tränger sig igenom vegetationen och hela luften som ljuder av fågelkvitter. Tyvärr har värmen försvunnit utan det är isande kallt. Fast vackert ändå. 

fredag 27 maj 2016

Dagen D

Idag är det dagen jag längtat så länge efter. Vad är det då jag hittat på? Jo, vi har blivit en till i familjen. En liten valp på åtta veckor har flyttat hem till oss. Av en ras som jag tittat på fram och tillbaka i nio år.

Lite suddigt foto på vårt yrväder

Det blev en lång bilresa som gick jättebra. En trygg liten vit herdehundsvalp som vi kallar Diesel. En hund jag har ambitionen att tävla med. Några månader efter att Gokillen dött och Blåöga blivit sämre bestämde vi oss att nu var det dags. Nio månader senare flyttar den här lilla krabaten hem till hos oss. 

tisdag 17 maj 2016

Det närmar sig...

Tiden räcker ibland inte till allt man vill. Idag fick jag lov att åka hem från jobbet. En elak vårförkylning gjorde intrång lagom till helgen och vill inte riktigt ge sig. Kanske är det så när man håller på med allt som ska hinnas med innan dagen D. En rum som ska tapetseras, husfasaden håller på att skrapas för att målas om, allt som ska göras klart på jobbet innan dagen D...

Ett par år gammalt vårfoto

För sedan kommer jag inte att ha tid. Mitt nya projekt startar inom kort och vältränad lär jag nog bli på kuppen. ;-) Om ett par helger ska jag ta mig tid att berätta om det jag viskat om ett längre tag. För då borde allt vara klart! Här hos mig har våren stannat till för ett tag. Kallt som bara den och väderrapporterna säger att det kan gå ner mot -5 grader nätter framöver. Fram med vinterjackan igen.  

lördag 30 april 2016

Goda hastkakor

Idag tänkte jag tipsa om ett av mina egna kakrecept. En kaksort som går snabbt att röra ihop och färdig på ca 20 min. Perfekt om man vet att vänner strax kommer på besök och frysen är helt tom.


Det här behöver du;
125 g smält smör
2,5 dl vetemjöl
0,5 dl havregryn
2 msk solrosfrön
0,75 dl socker
0,5 tsk vaniljsocker
0,5 tsk bakpulver
1 tsk kanel


Blanda samman alla torra ingredienser. Häll sedan över det smälta smöret och rör ihop till deg. Sedan rullar jag ut dem på bakpappersklädd plåt. Grädda ca 5 min på 175-200 grader. Ta sedan ut plåten och tryck till rullarna lite med gaffel. Fortsätt grädda i ca 7 min tills färgen är fin. Medan kaklängderna fortfarande är varma skär jag upp dem i lämpligt stora kakor. Solrosfrön har jag valt i stället för nötter, men för att ändå få en nötkaraktär. Enkelt, snabbt och gott!


Idag har vi strålande väder här i norr. Det känns som om det är den första riktigt fina vårdagen. Passar så bra idag valborgsmässoafton. Nu ska jag sätta mig på bron en stund och njuta av solen. Önskar dig en riktigt fin kväll!

måndag 25 april 2016

Snöstorm och tacksamhet

Plötsligt blev det vitt igen! Snöstorm! Hela dagen har det vräkt ner. Jag går omkring och småler och tänker att det är som det ska i aprilmånad. Det var bara i morse att plocka fram vinterskorna igen. Igår krattades rabatten och idag måste snöspaden fram. :-) Underbara oförutsägbara april.


Jag hittade en förklaring på vad ordet april betyder. April kommer från latinets aperire som betyder öppna. Vackert budskap - naturen vaknar till liv, jorden öppnar sig för växter som börjar gro och kronbladen på blommorna slår ut och öppnar upp sig för att insekterna ska hitta det goda.


Snön som faller utanför fönstret har lugnat ner sig lite och verkar övergå till regn. Hoppas bara att det inte fryser på nu när alla bytt till sommardäck. 


Idag är det måndag och dags för Evas fina tacksamhetsutmaning. Det är ett par veckor sedan jag hakade på den här utmaningen så nu är det dags. 

Att längtan och väntan snart närmar sig sitt slut. Jag lovar - det blir ett inlägg när tiden är inne. 
Hemlagad lasagne med västerbottensost i
Vänner
Att Blåöga mår hyfsat på sina mediciner
Internet
Krokus i rabatten och andra vårtecken
Titta på tapeter och fundera - oj, så mycket det finns att välja på!
Bra hundborstar och hundkammar
Min ekotvål
Ett litet kryddväxthus till köksfönstret